Måltavlan som inte kunde gömma sig?

Man kan inte vinna alla krig sägs det inte heller ska man starta några allra minst trigga några. Ta man min fru exempelvis så går man på patrull direkt på en gång det sägs att anfall är bästa försvar? Ska man sammanfatta min fru så är hon som en vandrande krutburk som kan brisera vid minsta grej som går emot henne? Nu har vi svärmor här på tillfällig inackordering mot min vilja även hon är en ren och skär kopia av sin dotter eller vice versa? 

Känner mig som måltavlan som inte har nån stans att gömma mig. Denna lördag ska vi äta asiatisk mat med heta jätteräkor kombinerad jordnöts slash chilisås och smala spagettin. Men innan dess ska dessa krutburks liknande damer kolla in en urgullig löpandebands producerad julfilm med en minimal handling om mötet mellan kvinna man där gnistor antänds och allt till 100 procent slutar lyckligt.

Interna konflikter på liten yta?

Höststädningen klart för den här gången, denna homogena grupp individer som till sist blev minimerad har åstadkommit ganska mycket på kort tid. Det mesta handlade om krattning täta fikapauser snack om ditten och datten. Mycket skitsnack mycket ironi skratt till politiska inflikar kontra interna konflikter och annan problematik. En salig samling olika personligheter på ett och samma ställe. 

Till slut kunde vi knyta ihop säcken och gå vidare. Tonårsdottern är och rider medan svärmor tillfälligt är inackorderad hos, vilket inte är så himla populärt åtminstone inte från min sida. Hon och jag drar oftast åt olika håll men för hustruns skull får jag tillfälligt bita i det sura äpplet bara liksom att gilla läget allt är inte kul i livet?

Höststäda bland oväntat skratt?

Denna smått kylslagna lördag skall vi höststäda typ kratta löv och så, deltagarna blir allt ifrån hjärtsjuka pensionärer till ensamstående som inte vill kratta till en som inte vill jobba över huvudtaget. Denna knappast homogena grupp skall under ett par timmar åstadkomma underverk på vårt område, det tror jag vad jag vill om? Men ibland så händer underverk utan att man vet om det? Arbetet måste göra på våren och på hösten thats it liksom. 

I övrigt ökar smittspridningen i Europa katastrofalt mycket klimat grejen i Glasgow går det lite så och si med, men troligtvis kostar det för mycket cash att hålla målet uppe. Förresten så är det smörgåstårtans dag idag den dräpte vi igår idag kör vi asiatiskt, i morgon på fars dag skall jag njuta hela dagen lång fastän frugan påstår att det är fars dag varje dag året om? Det tror jag vad jag vill om?

Kors och tvärs hur som helst?

Dom där el-scootrarna har blivit ett modernt gissel en tidens tand dom finns precis överallt ibland där dom inte skall vara dom ligger slängda över allt hur som helst. Parkeras både här och där. Majoriteten av dessa fordon blir onaturliga hinder  både för trafikanter och andra. Det jag tycker är allra märkligt är att dessa fordon inte behöver hjälmtvång eftersom det är ett drivande fordon? Ibland är det flera stycken som färdas på sanna enhet vilket inte ser så stabilt? Nog kan jag tycka att man behöver både en hjälmlag och ett tillstånd eller körkort? Känner mig troligtvis som värsta översittaren alternativ förmyndare. 

Men jag kan ändå inte komma i från. Att dessa el-scootrar har blivet ett irriterande inslag i vår trafikmiljö. Har själv bevittnad fler yngre förmågor som far Kors och tvärs genom trafikerade vägar som värsta vettvillingar nonchalerande respektlösa. Precis som om dom vore odödliga på riktigt? Vilket dom väl kan vara i sin fantasivärld? Tills det en dag smäller på riktigt mjuka oskyddade kroppar som inte har  en susning av chans mot hårda bilars chassin. Jobba fram med en ny lag mot dessa moderna vidunder vilket kan kännas okej ur säkerhetsperspektiv.

Hur svårt kan det vara?

Ibland ställer någon frågan ingen nämnd ingen glömd? Vad skulle du ta med dig till en öde ö? Tja naturligtvis ett färdmedel bort därifrån allt annat är ologiskt? Om man nu inte får välja något transportmedel vad valde man då? Tja naturligtvis en satellit mobil så var den saken biff? piece of cake liksom hur svårt kan det vara bara undrar! Det där med att vara vid sina sinnes fulla bruk är dock inte så jävla självklart som det låter? 

Vissa har såklart mer problem än andra att göra den saken rättvisa så är det bara. I min skapligt trygga värld kan en sådan obalans var som ett befriande mentalt verktyg i sin annars gråa vardag men bara nästan? Annars så omges man utav både ja och nejsägare ibland halkar även nja sägarna in men även kanske andra sägare. Dessa anti ja individer tvekar definitivt om livets härlighet.

Sanningen har många signaler?

I bland känns det som om man inte vet man inte vad som är sant eller falskt? Nu för tiden lindas vissa nyheter in i en fake news söndring en sorts manipulativ process som har ett syfte? Det vill säga att man lägger in strategiskt eller ej specifika detaljer som inte har ett spår av sanning i sig. Det kallas för att förvilla den stora massan till att tro nåt helt annat?  Till slut så att inte den berörda massan varken vet ut eller in? Den förödande modellen är en del av vår osäkra vardag där det mediala söndra och härska. Det räcker med ett par höjdare inom en viss sektor kan ge tvivelaktiga signaler på något som man tror är sant? 

Till slut tror man ju på det eftersom man inte har nåt val? Men ett delikat smörgåsbord för uppviglarna. Tänk er själva att leva i en livslögn där ingen närstående eller vem som helst kan bekräfta påståendens sanningshalt. Herre jävlar vilket trauma om så vore det faktiskt finns än idag folk på vårt runda fotbollsliknande klot som fortfarande tror på att jorden är platt som en pannkaka? Tro fan det dom vet ju ingen annan information som påstår nåt annat? Rätt kunskap är makt medans fel information är katastrofalt för den berörda.

Respekten är lika otydlig som drömmande nymfer?

I vårt respektlösa samhälle faller alla moraliska och etiska aspekter som avlagda sopor utan att någon plockar och sorterar dom. Bara på dom senaste 30 åren har respekten mot/till sina medmänniskor totalt försvunnit naturligtvis så finns det gudomliga undantag som i allting annat, men procentuellt sätt är den biten rent åt helvete både skriftligt och bokstavligt. 

⭐⭐⭐⭐⭐

L'Oréal Paris Adventskalender 2021, 24 skönhets-ma..

Köp nu

⭐⭐⭐⭐⭐

LEGO 21328 Ideas Seinfeld Byggsats, Samlarmodell, ..

Köp nu

⭐⭐⭐⭐⭐

VAHDAM, adventskalender 2021 | Christmas Tea Adven..

Köp nu

Sedan vad det beror på kan man såklart ha både olika synpunkter och åsikter om men jag tänker inte spekulerar vidare i detta ämne. Apropå vädret så var det igår tisdag någon minusgrad och lättare snöfall som så småningom övergick i regn slash blask. Idag när jag cyklade iväg lite smått drömmande runt kvart över fem i morse hade jag nästan 12 grader varmt. Även i detta ämne tänker jag inte fördjupa mig nåt nämnvärt, men visst kan det vara någon form negativ klimatpåverkan vilket är en lågoddsare.

Första snön en fas i mitt liv?

På morgonen kom första snön nedringlandes kanske inga jättemängder eller så men ett dussin flingor kom det allt. Efter ett tag så övergick allt till blaskigt regn och åter regn, tydligen så skall det regna ett par dagar framåt? Sånt där kan man såklart aldrig veta, helt plötsligt kan vädret bli nåt helt annat än vad vi trodde allt är inte huggit i sten allra minst vädrets makter. Det här var bara början på någonting ännu värre det är nu bara en tidsfråga innan vi blir begåvade med den heltäckande vita massan? Frågan är bara om vi vill ha det där eländet? Vad har vi för alternativ antingen flytta till det där paradiset alla pratar om men ingen har sett eller vara kvar och bita i det sura äpplet? Huggit som stucket bara att gilla läget liksom. 

Mörkret fortsätter att komma allt tidigare på dagarna, inom en snar tidsrymd blir det svart större delen av dagen vare sig vi vill det eller inte? Egentligen känns det inte skoj nån stans på en skala? Har nog kommit till en fas i mitt liv där vintern bara känns passé, men visst har jag bara en bra dag i det kommande vinterhelvetet kan det vara riktigt trevligt? Men någon form av romantik har jag svårt att finna. Det skulle i så fall vara den sprakande öppna spisen som jag inte har, men å andra sidan kan jag fylla på vinglasen och slappa på fårskinns plädarna och drömma mig bort till varma platser bortom den nuvarande verkligheten som ett alternativ. 

Paradiset för omtalade drömmar?

Apropå paradiset? Så har jag bara hört talas om platsen men enligt hörsägen är det ett ställe ljusår ifrån våran karga verklighet. Typ som det gamla barnprogrammet drömmarnas trädgård där allt bara var så underbart. Naturligtvis skulle jag för allt smör i småland besöka det där omtalade ställe, som sagt enligt hörsägen ska vara helt fantastiskt? 

Medans mitt egna liv pinnar omärkt förbi allt och alla, och naturligtvis kapar år för år som värsta vedkapen så minskar såklart chanserna att få besöka platsen paradiset. Men plötsligt händer det? En vacker dag eller i och för sig vilken dag som helst, kanske man står där mitt allena i paradisets epicentra och undrar varför man är just där? Som allting annat runt omkring oss finns det säkert en och annan orsak även en mening till detta?

Visionerna kan bana vägen för framförhållningen?

Herregud nu närmar sig frystempen snudd på 4 grader snacka om frysklimat deluxe, helt klart är att man aldrig vänjer sig fullt ut kanske efter hand. Plötsligt händer det att sommaren försvinner allt övergår till höst för sedan bli vinter, sträng eller inte? Våra visioner framledes kan man säga är att inte frysa ihjäl på studs? Va fan, vad har vi att vänta på när vi bor i ett avlångt land i norr med 4 årstider. 

I mitt stilla sinne inbillar jag mig att inom låt oss säga ett sekel eller så, då får vi 2 årstider en extrem blöt och en grym torr i bästa fall kanske vi hamnar i en icke landskapsliknande miljö med ett varierat icke väder hur kul låter sånt? Framförhållningen blir i annat fall kanske inte alls som man har tänkt sig? Eller så blir det skitbra. Resonemanget kanske känns lite som rysk roulette take it or leave it vad har vi för val.