Blott hela härligheten samt en heroisk insats?

Idag har jag och bästa sonen gjort en heroisk insats med IT karaktär, vi har hjälpt min moster och hennes gubbe med ett par mail inställningar. I våra ögon som vilken enkel grej som helst men i deras ögon liksom värsta grejen. Via ett par strategiska knapptryck så fick vi igång hela härligheten, vilket såklart stod högt i kurs genom deras ögon. Moster har i sitt arbetsliv jobbet sjukt många år på SCB via bland annat datorer https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/datorn/, men idag behöver hon dagsfärsk kompetens som både jag och bästa sonen kan förmedla blir hon glad blir jag glad. Min 85 åriga svärmor fick en ny mobil en åldersanpassad Doro med stora knappar och tydliga  val så det borde vara den enklaste saken i världen. 

Men för svärmor är den här moderna prylen värsta hightech, så just nu ringer hon sjukt många gånger till stackars frugan om typ vad händer om jag trycker på den här knappen och så vidare. Själv har jag sagt att jag inte tänker blanda mig i svärmors mobilproblematik, den problematiken lämnar jag gladeligen över till frugan vars gråa hår lär bli ännu gråare. Det gäller att välja sina krig själv väljer jag dom som jag inte behöver strida i, men vissa krig som svärmors nya Doro kan man aldrig vinna över möjligtvis då minimera offren.

I princip kan jag välja och vraka på ett ögonblick?

Nu när baksmällan har släppts på alla studenter så stundar den bittra och ibland kalla verkligheten som oftast livet kan vara. Där både krav prestation även motprestation kontakter och kompetens behövs, det är inte lika enkelt som när jag själv gick ut skolan då man i princip fick ett jobb på stubinen typ kan du börja på måndag. Idag krävs såklart andra parametrar då i stort sätt företagarna arbetsgivarna kan välja och vraka på sina anställda i princip handplocka dom som mogna ätbara äpplen. 

Fast det inte var så himla längesedan man gick ur skolan så känns det ändå som rena rama forntiden, i en värld då det varken fanns datorer övrig teknik eller knappt ens tv apparater dom som fanns hade krånglande bildrör https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/television/och en sjukt irriterande rullande bild dessutom i svartvitt. Idag behövs knappast någon tv apparat, själv kollar jag tv på datorn ett både smidigt och perfekt sätt. Eftersom jag själv älskar tekniken dess oanade möjligheter finesser ibland kan den skapa magin på ett ögonblick så känner jag att jag är ett med den sköna mystiken.

Nu för tiden spelar varken förr eller senare någon roll?

Har i stort sätt alltid levt under parollen att man inte skall krångla till saker i onödan? Att lösa olika problem så smidigt som möjligt, utan att krångla till saker och ting. För det mesta så har jag lyckats med den uppgiften ibland har man tillkallat backupens expertis. Det enkla kan oftast vara det svåra en enkel maträtt kan bli hur komplicerad som helst om man gör den det, utgångsläget är alltid det enkla är oftast det bästa sedan kan man såklart uppgradera saker och ting till olika nivåer. 

Som smaker lukter dofter andra lösningar design kvalité och övriga upplevelser eller intryck. Man stöter ibland på människor som gör saker mera invecklade än vad det borde vara en del har den medfödda förmågan, medans andra bara gör det man skall göra rakt av liksom. Eller så gör man om och gör rätt. På tal om någonting helt annat så blåser det även idag liksom alla andra dagar, vi konstaterar krasst att det blåser sjukt mycket nu för tiden över huvudtaget? Kanske har det med klimatförändringarna att göra eller så har det alltid gjort det? Hur som helst tänker jag undvika att blåsa bort idag eller känna sig bortblåst, eller så blir man bara blåst på konfekten https://www.filmpunkten.se/filmtitel.asp?ID=1916? Hur man än gör så åker man dit ändå förr eller senare?

Förr eller senare ramlar man dit ett par timmar?

En oerhörd intensiv period börjar se sitt slut, som började i torsdags med förberedelser som uppsättning av partytält inför svärmors 85 års kalas. Sedan en glassig studentfest så gott som hela halva fredagen, för att sprudla ut i ett hejdundrande 85 års kalas under klang och jubel liknande förhållanden hemma hos oss på lördagen med ett stort antal gäster både nära kära och andra. Man kanske kan dra till med klyschan att vi hade åtminstone tur med vädret https://www.filmtipset.se/film/vi-hade-i-alla-fall-tur-med-vadret, vilket vi såklart också hade med allt flöt på precis som vi ville där ingen varken spårade ut eller gick bärsärkagång vilket jag såklart är evigt tacksam för. 

Om X antal år är man själv uppe i den där anmärkningsvärda åldern 85 år, vilket man hamnar i förr eller senare om man får vara frisk och få ha sinnet kvar i behåll. Efter den siffran kan det gå fort med raset om det vill sig illa? Men idag är det söndag då jag i princip inte skall göra ett enda dugg förutom att hämta min tonårsdotters paket dricka kaffe och tårta hos svärmor som hade festen igår men hon fyller idag, min hustru skall gå in och jobba ett par timmar på kontoret. Så det endast jag tonårsdottern och jycken Dino kvar som får hålla ställningarna intakta.

På lång sikt kanske man inte är säker nånstans?

I morgon fredag tar många runt omkring mig studenten inte jag eller ni men kanske alla andra, sedan är vi bortbjudna på studentfest framåt aftonen med mat och förtäring. Själv gick jag ut en 3 årig yrkesinriktad utbildning https://www.framtid.se/reportage/studenten men jag kom inte ihåg att någon hurrade speciellt för oss, kanske var jag och klassen allt för onyktra för att ta åt oss alla hurranden och gratulanterna det kan vara så men jag är inte säker? Nästa student blir förmodligen min högt älskade tonårsdotter som siktar högt med sin mål, själv siktade jag alltför högt det var därför jag landade lika tungt som en pannkakas ekande efter duns fallet blev därefter. 

På kort sikt tänkte jag va fan vilken dåligt utbildning jag fick ge mig på grund av grupptrycket, på lång sikt efter typ 40 års fram och tillbaka med olika kneg så har jag idag världens bästa och kanske friaste jobb enda stora nackdelen är att det är för dåligt betalt i själva verket uruselt i överkant. Det viktigaste i dag vid min ringa ålder är ett bra arbetsklimat bra kollegor allt annat är typ oviktigt.

Att analysera saker utanför sin sida?

På jobbet idag pratade vi lite löst om hur klimatet har förändrats till det sämre? Exempelvis dom som kontrollerar hur visa växtarter blommar tidigare från syd till norr, numera blommar växterna snabbare i norr än vad det någonsin har gjort. Naturligtvis är det den globala https://globalportalen.org/amnen/klimat-miljo klimat ostabiliteten som är den bidragande orsaken, det kan i praktiken vem som helst räkna ut. Bara under min ringa mansålder så har miljön dramatiskt förändrats och i snabbare takt lär förändringen fortlöpa. Det känns på nåt sätt att vi inte längre varken kan påverka eller förändra det som redan har sats igång, det spelar nog ingen större roll hur mycket vi drar ned eller dra in men även jag kan ha fel? 

Det är nog inte många länder som klarar av att hålla klimatnormerna intakta, dom fattigaste länderna har varken ekonomin engagemanget eller kompetensen på sin sida. Medans dom rika länderna förlorar stora summor pengar på att dra ned, det är som att spotta i motvind. Själv minns man bara kalla jävliga vintrar och varma behagliga somrar. Numera är det antingen blött eller torrt och där emellan ingenting att rapportera, känslan är som att analysera det heta nöjeslivet i ingenmansland långt bortom ögats blickfång.

 

I princip kan jag varva ned dag för dag?

Ännu en dag närmare dagen S som i semester https://akademssr.se/rad-stod/semester/vanliga-fragor-om-semester sakta men säkert betar vi av dag för dag som om dom vore knaperstekt bacon. Utanför bekvämlighets zonen vräker regnet ned i olika omgångar, den ena skuren värre än den andre. Mig gör det inget därför att jag i princip har klarat mig utan varje uns av skurar utan att bli blöt en prestation i sig själv kanske skall jag köpa en trisslott? Tjejerna i familjen har varit i stallet för en terrängritt vilket är deras gebit och kall, vad som är mitt gebit är dock när och fjärran från de gnäggande hästarnas värld. 

Man kan inte vara bra på allting tröstade jag idag min kompis när jag i vanlig ordning slog han i bordtennis, under alla år har han endast besegrat mig en handfull gånger. Som när jag har varit bakfull ledbruten eller av en annan orsak inte spelat över min förmåga? I sammanhanget kan nämnas att jag själv har varit riktigt bra i bordtennis, medans kompisen är en klippa i golf vad jag tycker om golf vill jag inte berätta det håller jag för mig själv.