Världen är till för att skratta eller gråta?

Visste inte om jag skulle skratta eller gråta när jag tittade ut genom fönstret i morse, till slut gjorde jag båda sakerna då jag konstaterade att det hade snöat jäkligt mycket i stort sätt hela natten. Nu vet jag att det finns folk i min omgivning som tycker snö är underbart, sedan finns det även dom som fullständigt avskyr snö ska jag vara ärlig så inkluderas jag i den negativa skalan. I min nuvarande situation är det fullkomligt omöjligt att ens tänka på att gå utanför dörren, om man nu inte fäster en snöplog https://www.historiskt.nu/diverse/visste/arkiv/8_dag_1900_snoplog/snoplog.htm på rullstolen eller gör den fyrhjulsdriven? Gubben snöplogen åker fram och åter längst vägbanorna som en skållad råtta i jakt på vad det nu kan vara, men i snöplogens fall måste det väl ändå vara målet att hålla vägbanorna farbara? 

Som sagt jag kan fortsätta konstatera att utifrån min sängposition att snön den kommer och går, frugan berättade igår att hon hade sätt viden vara på G nånstans under ytan börjar naturen förbereda sig för ytterligare en vår? Hunden DINO han älskar det här med nysnö han borrar ner än ned sitt lurviga huvud och går fram som en pillemarisk bulldozer genom snölandskapet, problemet blir att hans små tassar blir som isiga snöklumpar som gör att hans motorik minimeras. Då är det bara att duscha av hans känslig tassar i ljummet vatten, så blir han sitt gamla jag igen.

Blott en stund av paradisiska vibbar?

Mitt besök hos fysioterapeuten gick som beräknat bra hon skruvade ned mitt skydd ytterligare någon grad vilket såklart är positivt, svullnaden hade minskat rejält men än så länge är det svårt att sia någonting alls? Trodde att jag skulle få flera andra nya punkter till mitt träningsprogram men det fick jag inte, på grund av att jag inte får belasta mitt trasiga knät än på länge. Det positiva idag var att jag fick komma ut och träffa folk en stund så den karamellen kan man leva på återstoden av dagen. Frugan överraskade mig med att köpa några vaniljsemlor https://www.semlor.eu/historian-om-semlorna till mellanmål, dessa ljuvliga underverk satt som en kulinarisk smäck och förgyllde mina smaklökar ytterligare. 

Vissa tror att man tänker på mat hela tiden men så är inte fallet, skulle man göra det skulle man lätt väga över 150 kg och likna en spärrballong då skulle man få bygga ut min rullstol och det vill man ju inte. Hur som helst till kvällen så blir det eventuellt soppa för frugan själv får jag äta gårdagens potatismos och steka upp ett gäng falukorvar därtill, tonårsdottern slår nog till med tortellini som sagt det blir ett hopkok av allt möjligt med det som man har hemma.

Minst en kvart om dagen att reflektera?

För närvarande peppar jag upp mig inför mitt andra återbesök hos fysioterapeuten ett besök som tar på sin höjd en kvart dom ska endast justera gradantalet på min benställning. Naturligtvis kommer dom även uppgradera mitt träningsprogram, för närvarande har jag 4 dagliga träningspunkter och kommer säkerligen få ett par till? Tydligen så är det fortfarande fläckvist halt på vissa platser, så för mig är det inte aktuellt med promenader än på flera månader. Först och främst skall det mesta läka ihop innan man kan gå på röntgen https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/rontgen/ och kolla statusen för att eventuellt undvika operation? 

I dagsläget vet jag inte ett smack om just detta? Annars så flyter dagarna på i sin gilla gång. Det enda jag märker av är att utsikten utanför mitt fönster förändras succesivt i takten som dagarna flyter på, i mitt fall får jag nog vänta tills våren innan man kan gå normalt igen. Som sagt det här situationen som jag befinner mig i är ganska unik, jag har aldrig varit långtidssjukskriven någon gång under hela mitt långa arbetsliv tänk att jag skulle vänta så här länge innan olyckan var framme. Frugans högra handledsskada är ytterligare gipsat ett par veckor till, sedan följer en rehab träning under lång tid just högerhanden är sjukt jobbig att skada sig i när man använder den mest.

Trots allt bara en bricka i spelet?

Sprängningarna fortsätter att sätta myror i skallen på stockholmspolisen den andra smällen på kort tid, tydligen så hänger inte båda attentaten ihop? Sedan kan man kanske undra över attentatet i Kista vars vår cybersäkerhet huserar, helt klart ett dåd riktat mot vår cybersäkerhet? En spekulation så god som någon annan? Kan ge mig fan på att Ryssland har ett finger med i spelet, detta hemska land gör allt vad dom kan för att sabotera vårt rikes säkerhet. Allt mera fortsätter vi invaggas i vår osäkra säkerhet där konspirationsteorierna och fake news är lika många som myrorna i stacken, rätt som det är kanske dom lyckas med sitt onda uppsåt? Nu kanske man inte skall måla fan på dörren för snabbt men onekligen ser läget besvärligt ut både för brottsväsendet och medborgarnas säkerhet. 

Min jycke DINO ligger slappt utsträckt på schäslongen och tittar med stora ögon ut över det myckna snöandet, sen tittar han oroligt på mig och sedan på min hustru säkert undrar han vad det är för vitt helvete som ringlar sig ned? Det skulle jag göra om jag var hund. Dagens lunch var resterna av dom gångna dagars mat, allt i från fläskkotletter https://www.trekronorvin.se/italienska-flaskkotletter/ potatis till grillad kyckling med potatisgratäng. Till kvällsmat har frugan beordrat mig att skala potatisen till moset eftersom jag har friska armar och frugan har en skadad handled, som det är nu får vi nyttja våra respektive friska kroppsdelar i vårt teamworksarbete ett givande och tagande på alla håll och kanter. Från att ha varit snöfritt i morse så vräker snön fullständigt ned för närvarande, trots att meteorologerna lovade oss soligt väder idag så är deras jobb en 50/50 verklighet.

Saker och ting kan bara bli bättre?

Tittar ut från mitt sovrumsfönster igen detta fönster har blivit min viktigaste utsikts källa till den andra verkligheten utanför, periodvis ser jag dasslocksstora snöflingor ringla sig sakta ned ibland slutar det tvärt för att övergå till mera finlemmade flingor. Temperaturen håller sig runt nollstrecket den hala vägbanan fortsätter att vara halkig med ett supertunt snötäcke som täcker det förrädiska underlaget. Det hela verkar vara gjort för att bryta både det ena och det andra, som tur är kan jag varken gå eller göra nåt annat. Det enda som jag kan göra i skrivandes stund är att vänta ut saker och ting, för det krävs ett enormt tålamod och ett stabilt psyke för närvarande önskar jag att mitt tålamod var starkare och mitt psyke mera balanserad. 

Fram tills nu har jag klarat av 2 lättare träningspass https://www.jointacademy.com/se/sv/fakta/behandling/rehabiliterande-traning-for-kna/ som är skräddasytt för min typ av skada det funkar bra och musklerna svarar som dom ska. I min delvis liggande position får man ändå försöka vara kreativ ha ett öppet sinnelag och göra det bästa av den rådande situationen som sagt inga som helst problem så här långt. Samtidigt förstår jag att jag endast har kommit ett litet steg på vägen, som att springa den första biten av ett maratonlopp där man har resten kvar. Tittar ut som hastigast och konstaterar att dom dasslocksstora förökar sig som virila kaniner, dom blir fler och fler till slut täcker dom min fina gröna gräsmatta.

Livet är som olika smaker i en tablettask?

Under parollen att man inte är bättre än man gör sig lever jag vidare med mitt liv för närvarande men allt där där är såklart inte huggit i sten, ibland kan även jag överraska vilket är helt otänkbart enligt min uppnosiga tonårsdotter som oftast tycker att min humor är som innehållet i en tom nötpåse. Eftersom jag älskar svart ironisk humor med en lätt bisarr underton så blir allt det efter, min övriga familj kanske inte är dragen åt samma håll som jag är men det får stå för dom. Min syn på humor är knappast Jönssonligan Göta kanal eller ens Edvard Persson filmerna, utan mer åt den ikoniska supergruppen Monty Pythons håll beundrar Jim Carrey och Jeff Daniels tragikomiska karaktärer i dum dummare filmerna även Rowan Atkinson har en viss omtyckt charm som jag gillar. Har även oerhört svårt att se tjusningen i en vanlig ordinär landskapstavla, så fort tavlan blir icke ordinär med surrealistiska inslag med många färgkombinationer då blir det hela plötsligt intressant. 

Har alltid så länge som jag kan minnas gillat sådan konst sådana filmer, har även en viss förkärlek till noir filmer från 40-50 talet https://www.filmhistoria.se/film-noir.html. Ordet noir är franska för svartvitt som myntades 1946 av den franska kritiken Nino Frank. Den klassiska jantelagen du skall inte tro att du är nåt stämmer inte alls in på mig, därför att jag tror att jag är någon som fyller nån jävla sorts funktion i det sociala ekorrhjulet må det än vara? Hur det än är så kan man omöjligt ha samma smak och tycke i en och samma familj därför att vi är utsprungna ur olika smaker stilar och tycken det är sånt som gör familjerelationer ständigt levande. 

Precis som i en surrealistisk tavla?

Regnet fortsätter komma att dominera min ofrivilliga fyrkantiga vardag och värre skall det bli enligt meteorologerna som varnar både för sjukt mycket snö som på sikt övergår i hällregn som kan frysa till isbanor. Det här vädret som det är nu borde inte få kallas för väder? Har vi nu riktigt jäkla otur vilket vi såklart oftast har så kommer årstiden vinter endast att bli en deprimerad intervall i framtiden, antingen eller liksom? Som sagt har man inget annat att prata om kan man alltid diskutera väder det funkar alltid, efter ett tag kan man helt sonika halka in på flera andra lösa trådar som till slut gör att man binder ihop säcken i just helt andra sammanhang. Sådana samtal är precis som ledande vatten som kan ta dom mest osannolika vägar man börjar med regn och slutar med ny bekantskap. 

Det enda jag hör utanför mitt fönster för tillfälligt förutom regnets okuvade taktfasta droppar är dessa ihärdiga sopbilar som verkar köra skytteltrafik i min närhet, dessa ekipage låter precis som ilskna bålgetingar som just har blivit blåsta på konfekten? Om man nu skall nämna något om själva livet så kan det vara som en omålad jungfruaktig tavla där konstnären fyller i färg beroende på dagsformer sinnesstämningar när och frånvaro i social miljö, just i mitt personliga fall skulle konstnären bli tvungen att måla en bisarr surrealistisk https://www.konstsamlare.se/surrealismens-grundare tavla med inslag av både humor tragedi smärta längtan hopp och förtvivlan ett par stänk av både hjälplöshet självömkan och givetvis en majoritet av kärleken i alla dess former.