01 september 2021

Fortfarande höjt i dunkelt?

Kvällen börjar närma sig med stormsteg, hade jag jobbat hade jag redan varit hemma? Dottern har precis kommit hem från plugget och efter en sväng på nåt flashigt kaffe hak i city, slängt i sig gårdagens lasagne i 180 bytt om till hästkläder. För snart är det dags för ett nästan dagligt besök i stallen. Till hästarna som hon älskar över allt annat? Förutom då sin älskvärda pappa förstås?

Mycket tissel och tassel inför morgondagens stundande firande, dock ingenting som jag har någon insyn i. Fortfarande sedans i måndags eftermiddag lyser mitt covid prov med största möjliga frånvaro? Vad det beror på det har jag ingen som helst aning om? Kan bara fortsätta spekulera i den frågan? Rätt som det är kanske allt kommer som ett brev på posten?





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

En av många små tankar: Ett ögonblick i verkligheten?

"Haft en liten oansenlig dust med min tonårsdotter till slut gav jag upp, det gäller att kunna ta att man är helt pantad totalt idiotfö...