Som amen i kyrkan?

Söndagen rullar vidare på mot kvällen. Ett begynnande mörker håller på att lägga sig över nejders viddar. Har precis ätit fläskkotletter. Frugan liksom jag har uppenbarliga problem för att hålla hostan inombords, min tonårsdotter tjatar hela tiden om armvecket. Hallå hallå. Men snälla kära nån, det är väl alltid armvecket som gäller vid hosta. Men ibland hinner man inte alls med i svängarna?

Det är ingen ursäkt, dundrar tonårsdottern i och slänger dörren efter sig. Hon vill bara väl liksom oss andra dödliga. Vi tre har fått hjälpas åt med att rasta jycken. Men jag har lovat helt och dylikt att jag tar sista rast passet. Även första morgon passet. På så sätt hjälps vi åt med avlastningen. Teamwork inom den heliga treenigheten. Amen.