Slita hund för den goda sakens skull?

Vaknar upp till en relativ skön söndag lite småkall med ett par minusgrader. Har nyligen varit ute med våran jycke som lystrar till namnet Dino som är ett namn som klingar. Om ytterligare någon timma kommer min son och hämtar upp mig för att avverka vårt obligatoriska 2 timmar långa bordtennispass https://www.yths.fi/sv/nyheter/2021/10-fakta-om-nyttan-med-vardagsmotion/, trots att jag är drygt 30 år äldre än honom så får han minsann slita hund för varje poäng tillfälle. Än så länge är jag med i matchen både fysiskt och mental, men jag hoppas såklart att inte den dagen kommer då jag undrar va fan håller jag på med? 

Den dagen kan komma smygande i morgon eller om 10 år eller inte alls tur att man inte vet om sitt eventuella öde? I eftermiddag skall vi hämta upp sonen för att gemensamt börja tömma vårt förråd högst upp i ett fyravåningshus utan hiss, att bära ned alla prylar sortera en del åka till tippen med det som vi varken inte vill ha eller behöver. Resterade bär vi in i vårt nya förråd i samma hus, ett konkande som vi får genomlida tills vi blir klara vi har på oss 1 månad vi började igår.