En gräsänklings talan?

Då var man gräsänkling nån vecka framåt. Inte speciellt ofta men det händer. Inte för att jag gråter eller så? Inom kort landar min älskade familj mitt i hjärtat av vårt smultronställe, vid det salta havet vid dom goda räkorna vid allt annat gott som tänkas kan. Här hemma knappt ett uns ljusår bort nånstans mellan tummen och pekfingret har jag nyss gått ut med jycken Dino förstås mot hans vilja. Den jycken vill sällan pinka i skurar. Håller med honom.

I horisonten tornar de askgråa åskmolnen upp sig som värsta dramaqueen. Förresten igår tände dom gatlamporna hemma redan strax efter 19. Troligtvis för första gången? Herregud vart är vi på väg? Jo mot vinterland vinterland? När den tiden är mogen såklart. Nu skall det fortfarande vara sommartid säjs det om det nu är på riktigt? På lördag drar vi åter ihop våra tighta grannar för årets all in kräftkalas the big one med allsköns drycker och allt som hör fester till. Garanterar att inget öga är torrt efter detta kalas.