För första gången på länge?

Känner mig peppad som få inför mitt återbesök hos frakturmottagningen idag det första efter skadan som hände för 14 dagar sedan, just idag kanske jag får besked om det blir operation eller inte? I dagsläget är det ett 50/50 läge som utspelar sig. Frugan håller som bäst på att grädda pannkakor http://www.pannkakorna.se/ till tonårsdottern och hennes bästis från Göteborg, eftersom dessa två spralliga damer lade sig runt 3 tiden i morse så lär dom sova minst ett par timmar till? Tänker såklart hoppa över lunchen idag eftersom vi måste åka här om en stund, dels nyttja tiden till hur man baxar in mig i bilen med ett rakt ben fixerad vid sitt stålskelett. 

Sedan fixa en rullstol på plats dels måste frugan dumpa av mig i entrén för att köra till en parkering allt det där blir ett antingen ett logistiskt dilemma eller ren pur mardröm? Eftersom det blir första gången som jag går ut på 14 dagar dessutom är det halt och 5 minusgrader även snövarning och jag stapplar omkring på kryckor, så känns även den grejen som värsta tänkbara mardrömmen. Som sagt våran kloka jycke DINO undrar fortfarande det där konstiga som sitter på vänsterbenet, men innerst inne vet han om att hans husse inte kan rasta mig än på sjukt länge?