På tal om frugan så har hon haft det ett jäkligt tufft hemmaliknande arbetsår bakom sig dessutom med en åldrande morsa på halsen, som kräver det mesta utav hennes uppmärksamheten. Hon lär ju knappast bli yngre som sagt inte vi heller för den delen? Men frugan är både stark smart arbetsam målinriktad, och brottas samtidigt mentalt med våran upproriska och uppnosiga tonårsdotter. Naturligtvis är hon inne i värsta tänkbara frigörelse perioden https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/barn-och-familj/tonaring, där hon kan vet och fattar allt. Medans vi enligt henne oförstående föräldrar är värsta tänkbara primater? Personligen så har jag inga föräldrar kvar i livet, men får dom bara vara friska generellt sätt kan dom såklart hänga med en bra bit upp i åldern?
För tillfälligt längtar jag till vårat privata smultronställe vid Kattegatt, ett plats ett fridens hjärterum en gudomlig oas som är en självklar del utav vårt somriga liv. Börjar för övrigt så smått att tänka på den dagen som jag själv går i pension, den dagen den sorgen förvisso men den närmar sig med blixtens hastighet? Då kan jag tänka mig att permanent bosätta mig där vid vårt smultronställe? Eller är det bara ouppnåeliga drömmar som snurrar runt eller en sketen transparant utopi, men när jag själv går i pension om X antal år finns det troligtvis inte ett förbannade korvöre kvar?
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar