Hela baletten mognar till i gränslandet?

Det här inlägg handlar om den pirrande känslan om att ligga där i gränslandet mellan barn och vuxen? Den där gungflyn som alltid finns där i gränslandet, när kan man släppa det där töntiga barnstadiet och kliva in i den coola vuxenvärlden https://sverigesradio.se/artikel/5026085? Det är minsann inte lätt, fråga min dotter som precis fyllt tonåring hon tror att hon är självaste drottning över alla beslut? Att ifrågasätta saker som vuxna gör som inte barn får göra eller tvärtom bla bla hela baletten liksom! Allt det där kommer säkert mogna fram ju äldre dom blir eller inte alls?

Rätt som det är blir dom ju vuxna och vill flytta hemifrån bye bye morsan farsan vi hörs nån gång tja? Minns själv hur det var när man var punkare på 70-talet och tyckte morsan och farsan var mer än skit. Förresten så var allt överlag skit just då. Kanske något bättre idag förvisso men ur ett helt annat perspektiv? Men även för mig personligen så handlade det om en långdragen mognadsprocess, som kanske inte är över än enligt min förstående hustru? Det hela handlar inte om nu utan när vissa kliver över den just den tröskeln?