Tomas Rolfhzon Ekman

18 december 2021

Balansen mellan skuggorna känns okej utan mellanhänder?

Mina egna många skuggikoner dansar tillsammans ohämmat ut över ängarna som om det vore ett evig party för hela slanten. Idag kör kroppen den där nakna varianten den ni vet utan vare sig mentala tvångströjor https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/utstallningen-synd-och-skam eller nåt påtvingat otympligt fodral. Den har som sagt inget att skämmas för? Varför då jag är den jag är och blir den jag blir? Skulle den mot förmodan skämmas är det inget som jag alls bryr mig om tvärtom inga B-planer inga som helst darriga mellanhänderInte ens tvivelaktiga förslag på alternativa värderingar ingenting alls som kan rubba den förinställda balansen liksom ground zero effekten inget att bearbeta ingenting att vare sig hantera leverera checka av eller ens producera. Möjligtvis då mina blogginlägg som jag för tillfälligt lägger all min energi på parollen att mata på den ena efter den andra i lagom doser. 

Det är det som är så himla fantastiskt med alla mina många skuggikoner vem som helst av dessa personliga skuggikoner oavsett vilken av dom kan helt plötsligt blomma upp när och vart som helst som vackra stingsliga tistlar ur asfalten den personliga visionen strävar jag efter hela tiden. Det kanske är så att jag helt och hållet omedvetet spelar statist i en lågbudget aktig c-produktion. Det vill säga raka motsatsen till en glamorös Hollywood produktion i mångmiljardklassen. Hur som helst så lever jag i total harmoni med mina många skuggikoner som om dagen idag vore den sista i mitt liv.

Naturen är själva balansen.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar