19 december 2021

Nån stans i begynnelsen sprack alla drömmar?

Befinner mig för närvarande i skrivandes stund på en sort väg som förhoppningsvis leder till någonstans? Men jag vet inte var eller vart den leder hur eller på vilket sätt? Har endast några lösa teorier hängande i luften, men jag vet att det finns några avstickare lite här lite där i stort sätt lite vart som? Att inte veta vart tar liksom musten ur monotonin? Visst finns där både drömmar och mål som baseras på vardagliga föreställningar, om att bli sin egen lyckans smed! Bryta klyschan om att man inte kan bli en profet i sin egna hemstad https://www.hn.se/livets-g%C3%A5ng/blir-aldrig-profet-i-sin-egen-hemstad-1.3083707? Men allt om dom ouppnåeliga målen har sedan länge passerats? I praktiken är allt försent ur vissa perspektiv? Bättre sent än aldrig skulle mormor ha sagt hon var klok hon om någon skulle absolut ha gjort någonting drastiskt av situationen. 

När jag hade chansen nån gång i begynnelsen, då man fortfarande var formbar töjbar och lättlärd i viss mån även lättlurad. Visst är det en baggis med facit i handen att vara efterklok? Men är jag bitter varför då? Inte alls för jag har det jag har kan i och för sig inte köpa mig vare sig evigt liv eller framgång vem behöver sånt när man har den evigt blommande kärleken? Men visst kanske livet hade sett annorlundare ut om jag gjort si men inte så? Eller hur?

Om drömmar längst vägen.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

En av många små tankar: När drömmarna lyfter?

"Alla har vi väl våra drömmar stora som små, kanske är det så att någon procent av alla samlade drömmar har gått i uppfyllelse? Oftast ...